Prata med barnen om terrordådet – så här har vi gjort

Strax före klockan fyra i fredags ringde min man och berättade med dämpad röst vad som precis hade hänt. En man hade kört med lastbil mitt bland människorna på Drottninggatan i Stockholm. Flera döda. Han var kvar på jobbet och okej, men skulle inte kunna komma hem på många timmar.

Varje dag går han längs Drottninggatan på väg mellan jobbet och tåget. Min ena svåger arbetar ett stenkast från Åhlénshuset. Men hade turen att inte vara där. Han, mina syskon och min andra svåger var i Barcelona för en vårweekend. Just denna fredag var det istället min mamma som befann sig i huvudstaden i arbetet och inte kunde komma därifrån. 

En ingång till att prata med barnen om terrordådet kan förstås vara att titta eller lyssna på nyheter tillsammans. Både Lilla Aktuellt och Barnradion har bra inslag på lagom nivå.

Ett före och ett efter

Detta ofattbara att fyra människor inte längre finns på grund av en annan människas illdåd. Detta ofattbara hur det påverkar oss alla direkt eller indirekt. Och samtidigt detta vackra i hur människor sluter sig samman, hjälps åt och omfamnar varandra. 

Som alltid vid stora dramatiska händelser kommer det nu att finnas ett före och ett efter fredagen 7 april 2017. Jag minns hur min mamma började att låsa ytterdörren om nätterna efter mordet på statsminister Olof Palme. På ett ögonblick hade tillvaron blivit mycket mindre trygg. 

Viktigt att få fråga 

I fredags kväll tänkte jag först inte säga något till barnen om vad som hänt. Jag nämnde bara att pappa skulle bli sen på grund av tågkrångel. Ingenting ovanligt med det. Men så kopplade Storasyster ihop detta med något hon hört av en kompis på gården, att en ”knäppgök kört på människor med en lastbil i Stockholm”. 

Så hur ska man prata med barnen om terrordådet? Jag har försökt att följa råden från exempelvis Bris om att låta barnen ställa frågor, ge lagom information och förstås inge lugn och hopp. Men det är så klart inte det lättaste. Lillebror som bara är fyra år har ingen koll på vad som hänt, Storasyster som snart är åtta har undrat mycket de senaste dagarna. 

Ritade en teckning

Jobbigast blev det för henne i måndags kväll. På fritids hade de haft en tyst minut. Andra barn hade berättat att en hund dött i attacken. Vi hade tillsammans tittat på nyhetsklipp från Lilla Aktuellt. Men hon ville veta mer. Ville se framför sig hur det sett ut på Drottninggatan. Ville veta namnen på dem som dött. Namnet på hunden. 

När jag inte kunde ge de svar hon ville ha blev hon nästan arg. Men sedan hämtade hon papper och penna och ritade sin egen bild av hemskheterna. Lite senare när hon skulle sova oroade hon sig för att en lastbil skulle köra in i vårt hus. Jag försökte lugna henne med att de människor som gör sådant är så otroligt få – som ett enda sandkorn på en stor, stor strand.   

Att få prata, rita eller leka kring hemska händelser kan också vara ett bra sätt att bearbeta dem.

Hur har du valt att prata med barnen om terrordådet? Vad har dina barn velat veta och hur har du svarat?