Fem steg som hjälper dig behålla lugnet

Vad konstigt det är när den bild man har av sig själv spricker och faller sönder. Jag har alltid varit världens lugnaste och mest tålmodiga person. Brusar inte upp, försöker alltid resonera och kompromissa. Med bara ett barn gick den bilden fortfarande bra att leva upp till, med nummer två i magen blev det allt tuffare. Och när de arga känslorna väl brutit igenom var de svåra att få stopp på.

Med bara ett barn var det lättare att behålla lugnet, med Lillebror i magen blev det allt svårare. Nu några år senare är vi en gladare familj igen.

Med bara ett barn var det lättare att behålla lugnet, när Lillebror låg i magen blev det allt svårare. Nu några år senare är vi en gladare familj igen.

Så trots att jag visst hur knäppt jag betedde mig stod jag ändå gång efter annan och skrek åt Storasyster att hon skulle sluta skrika. Eller tog tag för hårt när jag skulle lyfta undan henne. Och sedan kom skuldkänslorna och vanmakten. Men det gick att ta sig ur. Jag säger inte att det var enkelt. Jag säger inte att det gick snabbt. Men det gick. Och det går oftast fortfarande.

Tips för att behålla lugnet

Jag är ingen expert men så här jobbar jag för att försöka behålla lugnet:

1. Fatta ett beslut. Först och främst måste du bestämma dig. Utan tillräcklig motivation kommer det aldrig att gå. Fatta ett helhjärtat beslut och var beredd på att lägga tid och energi på att klara av det. Föreställ dig hur mycket gladare familjen kommer att vara utan ilskan och frustrationen. Skriv gärna ner ditt beslut på ett papper så blir det ännu verkligare.

2. Hitta konflikterna. Tänk igenom och skriv ned vid vilka tillfällen du brukar tappa humöret. Finns det några kniviga vardagssituationer då det ofta blir problem. Kanske ditt barn inte vill borsta tänderna, gå till skolan eller stänga av tv-spelet. När du är medveten om det kan du lättare förbereda dig på att vara lugn. När det gäller dessa situationer finns det förstås också mycket att göra för att ta reda på varför konflikterna uppstår och för att förebygga dem, men försök att ta en sak i taget.

3. Skapa stabilitet. Något som är väldigt viktigt för att klara av att behålla lugnet är att du själv mår bra och har tillräcklig ork. Naturligtvis är det ofta lättare sagt än gjort i en småbarnsfamilj men försöka att sova ordentligt, äta ordentligt och röra på dig så mycket det finns möjlighet till. Ta hand om dig själv och dina behov helt enkelt.

 

4. Ge inte upp. Okej, du har bestämt dig, hittat konflikterna och sett till att vara utvilad. Men så står du där och känner känslorna komma rusande i varje fall. Då gäller det att hitta strategier som passar dig. Ett bra tips är att andas i en fyrkant. Hitta något fyrkantigt i rummet – kanske en tavla eller ett fönster – och titta på ett av hörnen. Andas in medan du följer fyrkantens ena sida med blicken mot nästa hörn. När du kommer dit andas du ut medan du följer sidan med blicken mot nästa hörn. Sedan in igen, och sedan ut. Så länge som det behövs. Ett tag tänkte jag ibland för mig själv ”jag är en gråsten, jag är en gråsten” eftersom det är svårt att tänka sig något lugnare än en stenbumling… men det är ändå inte alls lika effektivt.

Att andas i en fyrkant med hjälp av till exempel ett fönster kan hjälpa till att hålla koll på känslorna.

Att andas i en fyrkant med hjälp av till exempel ett fönster kan hjälpa till att hålla koll på känslorna.

5. Var snäll mot dig själv. Även om du verkligen gör ditt bästa för att behålla lugnet kommer det att finnas tillfällen då du inte riktigt lyckas. Och så kommer det dåliga samvetet som ett brev på posten. Det är förstås sunt eftersom det talar om att något inte står rätt till, men samtidigt är det inte särskilt konstruktivt. Försök tänka att du gjorde så gott du kunde – och ta nya tag inför nästa gång.

Hur gör du för att behålla lugnet? Har du några bra tips du vill dela med dig av?

Du gillar kanske också...

4 svar

  1. eva skriver:

    Jag har blivit bättre på att behålla lugnet genom att tänka att mitt barn brusar upp för att han är bara ett barn som inte kan tänka som en vuxen. Det har ingenting med mig att göra, jag är inte orsaken till det här, men jag kan faktiskt hjälpa honom att bemöta sina känslor och i slutändan är det jag som bestämmer, inte han. Det gör mig starkare, lugnare och mer självsäker för varje gång jag lyckas med det.

    • En glad familj skriver:

      Tack för att du delar med dig! Så försöker jag också tänka, för att inte bli smittad av varje stark känsla hos barnen. Och när man klarat av det några gånger blir det ju precis som du skriver en god cirkel och efter ett tag också lättare att lista ut vad barnet faktiskt behöver. Fortsätt så!

  2. Buket skriver:

    Hej, jag har nyligen börjat läsa din blogg och det är intressant att få någon annans perspektiv av hur det kan fungera i en familj med småbarn. I min familj händer det konstant saker och för att jag ska behålla lugnet förbereder jag mig först genom att inte rycka in i varenda händelse, för oftast är det min spontana reaktion. Sedan upprepar jag för mig själv min mantra ”behåll lugnet, behåll lugnet, snart är det över, behåll lugnet, du är stark”. Måste peppa mig själv för annars är det jättelätt att dras in i kaoset…och det hjälper ju ingen 🙂

    • En glad familj skriver:

      Hej och välkommen hit till bloggen! Bra tips att inte rycka in i allt som händer. En hel del kan barnen säkert reda ut själva! Men man blir ju orolig att de ska göra illa sig eller varandra, eller hur?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.