Veckans topp och flopp: mirakelkur och lördag den 13:e
Varje vecka har sina ups and downs i en småbarnsfamilj. Kanske inte alltid blod, svett och tårar (och vi har förstås en otrolig tur som lever i ett land med fred och frihet), men i stunden kan det vara nog så jobbigt ändå. Därför tror jag att det kan vara bra att se tillbaka på både de bra och de mindre bra stunderna för få perspektiv på tillvaron. Här är veckans bästa och värsta i vår familj:
Veckans topp
Har ju varit lite glest mellan blogginläggen sedan mitten av december, men nu är det nytt år och nya tag som gäller. Eftersom just Veckans topp och flopp legat lite i träda den senaste tiden fuskar jag med en topp från förra veckan.
Medan jag och maken började jobba direkt efter nyår hade barnen lite mer jullov hos mormor och morfar. Win win, för alla. Att vara hos mina föräldrar är rena rama mirakelkuren för ungarna! Ett par av de semesterproblem vi hade på Gran Canaria över jul hade nämligen hängt med hem. Men efter några dagar hos mormor och morfar hade Storasyster börjat äta ordentligt igen och Lillebror slutat säga bajskorv i varenda mening. Dessutom hade också jag och finast mannen hunnit med varandra lite mer än vanligt medan barnen var borta.
Veckans flopp
Redan förra helgen hade vi egentligen tänkt att ha julgransplundring, men Lillebror var inte beredd på att den fina julgranen skulle plockas undan så vi väntade en vecka till. Det var ändå en flopp i hans tycke och han skulle absolut inte vara med. Först. Sedan såg det ju lite kul ut att dansa…
Att terminstarten tagit på krafterna märktes på Storasyster i helgen. Vid lördagslunchen klappade hon ihop totalt och var både arg och ledsen. Dels för att hon vill att det ska vara skola alla dagar, dels för att hon vill ha ett eget djur. Hela tillvaron var bara fel, fel, fel! Men istället för att stanna kvar i en allt för jobbig situation vid matbordet drog hon sig undan till sitt rum. Det har hon nästan aldrig gjort självmant förut.
Men tyvärr var det inte slut där denna lördag den 13:e, som hon ville kalla den. Precis innan middagen fick hon plötsligt jätteont i nacken och började prata om hjärtinfarkt. Nog för att hennes far är hypokondriskt lagd, men mig veterligen har han inte hållit på så inför barnen…
Så medan hon väntade på att jag skulle ringa ambulansen eller åtminstone visa lite sympati, låg hon på golvet i vardagsrummet och ylade. ”Iiingen förstååår, hur dåååligt jag mååår” om och om igen. Det är visst elake Scar som sjunger så i Lejonkungen. Vet inte om hon gjorde det med glimten i ögat, men jag hade i varje fall lite svårt att inte börja skratta.
Vad har varit veckans topp och flopp i din familj? Fler med lite skakig helg efter första skolveckan? Kommentera gärna här nedanför!
Senaste kommentarer