Veckans topp och flopp: bajsodling och kalopskris

Varje vecka har sina ups and downs i en småbarnsfamilj. Kanske inte alltid blod, svett och tårar (och vi har förstås en otrolig tur som lever i ett land med fred och frihet), men i stunden kan det vara nog så jobbigt ändå. Därför tror jag att det kan vara bra att se tillbaka på både de bra och de mindre bra stunderna för få perspektiv på tillvaron. Här är förra veckans bästa och värsta i vår familj:

Veckans topp

Efter snökaoset förra onsdagen har det ju allt mer känts som vår i luften! I helgen var vi ute massvis och tänk vilka under det gör för humöret. Barnen hoppade studsmatta, vi tog en sväng i skogen och vi fixade några små odlingar. 

Hoppiga barn i vårsolen!

Storasyster ville lite oplanerat odla något så först målade barnen konservburkar att ha som krukor. Sedan letade vi på några gamla frön och återanvände jord från förra året.

Vi gick även en tur till skogen och hämtade ett par harpluttar för att testa plantera dem. Blir spännande att se om haren ätit något som kan växa i krukorna.

Veckans flopp

Det härliga vädret till trots var jag i söndags eftermiddag knappast så där lugn och sansad som jag egentligen vill vara. Jag hade nämligen en planering i huvudet. Jag hade i god tid satt igång ett långkok av kalops. Medan köttet kokade skulle jag snabbt dammsuga lite och sedan fixa med resten av matförberedelserna. Jag var en aning stressad men läget var under kontroll.

Men. Plötsligt kommer jag ihåg att jag glömt lägga över den färdiga tvätten i torktumlaren. Okej bara att ta tag i det också. Inga problem så långt. Men. Igen. Någon har glömt ett papper i en byxficka. Ut ur tvättmaskinen rasar flingor av söndertvättade fibrer. Varje plagg måste skakas och plockas rent. Stressen kommer. 

Kalops blir det inte varje dag precis… Det gäller att ha gott om tid.

Så dyker Storasyster upp i badrummet, hon måste kissa. Just här där tre fjärdedelar av familjen av någon outgrundlig anledning redan befinner sig. Hon ser inte faran som lurar, utan trampar runt i tussarna av papper som sprider sig ännu mer över golvet. Jag som nu för min inre syn ser hela kalopskoket dra ut på tiden ännu mer än ett vanligt kalopskok gör snäser åt henne att se sig för.  

Att snäsa är förstås som att trycka på en knapp. En knapp som sätter igång ett kaos av känslor. Både hos henne och mig. Fint då att pappan var hemma och kunde ta över. Han stillade känslostormar, han skalade potatis och skar sallad och lite senare såg han även till att den förhatliga hårtvätten blev gjord. Att barnen inte alls uppskattade kalopsen orkar jag inte ens nämna…

Vad är veckans topp och flopp hos dig? I vilka situationer har du som allra svårast att hålla dig lugn?

Du gillar kanske också...

1 svar

  1. Anna skriver:

    Åh, det låter som att det var lite mycket på gång samtidigt där med kalopskoket ❤

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.